Religiös revansch?

Tidskriften Fokus har som tema och veckans reportage en artikel om religionens revasch. Den ledande tesen verkar vara att religionen som fenomen är på frammarsch i samhället. Och i den slutsatsen kan jag till större del hålla med artikelförfattaren Peder Carlquist, tidigare utrikeskorrespondent för SVT i bland annat Asien. Men artikeln är rörig och illa skriven.

Dels handlar det om hur han härleder sin tes, dels handlar det om att artikelns röda tråd mer liknar ett nystan. Carlquist menar att trots att både den gamla statskyrkan som frikyrkorna tappat medlemmar är de fortfarande förvånadsvis starka. Men jag skulle vilja mena att detta snarast är ett symptom på en underliggande förklaringsfaktor. För kristen del är det viktigt att påpeka den attitydförändring som börjat ta form inom delar av den svenska frikyrkorörelsen. Istället för att se som sin primära uppgift att sprida ordet utomlands, har man insett att det främst är här hemma som det kristna budskapet idag behövs. Sverige har gått från ett kristet land till en nation som är i behov av ‘påkristning’. Samtidigt har nya kyrkor växt till sig i landet, den katolska och de ortodoxa. Att Svenska kyrkan mist sin priviligerade ställning som statskyrka har säkert också sin påverkan mot en liknande attitydförändring. Vidare har det ekumeniska arbetet utvecklats, den svenska kristenheten samarbetar på ett helt nytt sätt idag, vilket naturligtvis stärker kristendomens röst.

Men efter att ha presenterat sin tes börjar sedan Carlquist gå in på religionens historiska men främst politiska roll. Och det är här han börjar flumma. Han nämner frikyrkans betydelse för folkpartiet samt Kristdemokraterna. Detta leder sedan in i ett resonemang om islam ur ett politiskt perspektiv.

Och visst är även andra religioner bättre representerade i Sverige idag. Det gäller inte bara islam utav även vissa former av buddhism samt olika former av mer esoteriska uttryck. Religion i sig är inget som samhället har kunnat dödförklara och lägga bakom sig, till fundamentalistiska rationalisters och politiska ateisters förtret. Men här verkar också ske en förskjutning av artikelns grundtes; det handlar inte om religionens ökade betydelse i samhället, utan om religionens ökade politiska betydelse. Och här håller jag absolut inte med.

Vad gäller folkpartiet är den frisinnade falangen närmast utdöd och Kristdemokraterna har sakta urlakat sin kristna profil. Sen har vi ju de kristna politiker som har valt att engagera sig i det parti som har sin ideologiska grund i den uttalat ateistiska marxismen, jag syftar på den socialdemokratiska Broderskapsrörelsen. Men deras inflytande och maktpolitiska roll är inte direkt mätbart på den politiska radarn.

Det är en intressant skillnad för övrigt med USA, som i Sverige brukar betecknas som ett land där religion och politik synnerligen är sammanblandat. Inte minst brukar svenska medier skrämmas med ”den kristna högern”. Men skillnaden är att i USA finns inget religiöst parti, USA har inga kristdemokratiskt parti eller för den delen hindu-republikanskt. Skillnaden ligger också i att det i amerika är en positiv faktor för enskilda politiker att påpeka sin religiösa tro, att man har starka grundvärderingar som är ledande i det politiska verket. Det närmaste vi har kommit i Sverige är då Göran Persson nämnde att han en gång ville bli präst samt att han gillar läsarsånger. Men det är i det fallet svårt att skilja på ärligt uppsåt eller taktik. Persson nämnde ju ibland, vid lämpliga tillfällen, att han också var feminist och vegetarian.

Men min önskan är att denna fobi för den enskilde personens religiösa övertygelser inte längre ska vara vägledande i den svenska offentligheten. Att starka grundövertygelser
inte skall vara tabu i en politisk karriär.

Dagens citat

Vi har blivit ett samhälle av skuldsatta proletärer, skulle Karl Marx säga med ett mysande.

Per Dahl, ledarskribent Barometern

Apropå att socialdemokratisk politik har hindrat vanliga medborgare att skapa sig en ekonomisk buffert.

Endast Sverige svenska skatter har

Det kan inte vara meningen att man jagar bärplockare och småföretagare och så kan sådana här hål finnas i lagstiftningen.
– Anders Flanking, centerns partisekreterare i SvD

Detta apropå att Regeringsrätten godkänt ett upplägg kring bolagsskatten gjort av Industrivärden, en så kallad räntesnurra. Grattis till er båda! Industrivärden för att ni är aktsamma om aktieägarnas pengar och Regeringsrätten för att ni trots allt verkar vilja vara mer än en dörrmatta till regeringen.

Man kan anta att det för Indistrivärdens del handlar om detta eller att flytta till ett territorium med en mer vänligt sinnad politisk överbyggnad, det vill säga söka skatteasyl.

Frågan är väl varför man över huvud taget jagar bärplockare och småföretagare? Det vill säga hur gärna vill man över huvud taget ha näringsverksamhet i Sverige?

Läs även: DN

Subprime förklarat

Subprime heter det spöke som har skakat om den amerikanska finansmarknaden det här året. Eftersom det i mångt och mycket definierat det finansiella året kan det vara läge att försöka sig på en förklaring eller ett förtydligande av fenomenet.

Uttrycket ‘subprime’ syftar på den grupp av låntagare som har lägst kreditvärde. Oftast personer utan vare sig jobb eller annan inkomstkälla. Därför har lån till dessa låntagare traditionellt ansetts som mycket osäkra och därmed varit dyra, det vill säga att räntan har varit hög.

Anledningen till att dessa lån nu har orsakat en finansiell kris i USA beror dels på att utvecklingen på kreditmarknaden har inneburit nya kreativa kreditinstrument på såväl låntagarsidan som långivarsidan. Men dels även på grund av tveksamma försäljningsmetoder, även här både på låntagar som långivarsidan.

Tidigare var det så att om en person ville ta ett lån för att köpa ett hus så vände han sig till en lokal bank. Om banken godkände lånet, med huset som säkerhet, så amorterade sedan låntagaren och betalade ränta till den banken. Men sedan ett par år, och med en drastisk ökning åren 2003-2005 har det sett väldigt annorlunda ut.

Banker har fortfarande beviljat folk som vill köpa hus lån, men istället för att själva stå som mottagare av låneinbetalningarna har de sedan sålt lånen vidare till andra finansaktörer. Dessa har i sin tur buntat ihop många olika lån till en enda finansiell produkt, obligationer. Dessa obligationer har sedan sålts till en mängd olika aktörer över hela världen. Så istället för att vara skyldig sin lokala bank, så är de enskilda husköparna nu skyldiga pengar till dem som köpt dessa obligationer.

Ny Tandblekningsmetod – Endast 795kr

De tveksamma försäljningsmetoderna består i att bankerna, beroende på att de själva kan sälja lånen vidare, har låtit alldeles för många ta lån även fast de inte egentligen har råd att betala tillbaka. Människor som har kreditklassen subprime har lockats att ta huslån på ett sätt som bankerna aldrig hade tillåtit, om det var de själva som i slutändan varit fodringsägarna. Man har till och med lockat dessa fattiga, oftast nyanlända immigranter eller socialklass III, med väldigt låg ränta. Att sedan räntan höjs dramatiskt efter
ett par år har inte alltid uttalats särskilt högt.

Vad gäller obligationerna, där dessa lån finns inbakade, har finansinstituten som sålt dessa varit så pass ‘luriga’ att de har blandat bra lån med mycket dåliga och riskfyllda subprimelån. Och de oberoende kreditinstitut som graderar hur pass riskfyllda obligationerna är har då av oaktsamhet graderat obligationerna som mycket säkra. Därför har det funnits en stor marknad för de här obligationerna och ergo; en stor marknad för ännu mera subprimelån.

Problemet har alltså varit att:
– Folk som inte har råd med stora och dyra lån har fått stora och dyra lån
– Investerare som velat ha trygga investeringar har fått väldigt otrygga

För eller senare börjar folk att få problem med att betala sina lån, och det finns ingen möjlighet att lägga om lånen hos sin lokala bank för de är ju inte fodringsägare. Obligationerna har förlorat i värde när lånen inte kan betalas tillbaka. Investerare flyr dessa finansiella instrument som då inte går att sälja varvid de blir värdelösa. Låntagarna som inte kan betala tillbaka får då gå från hus och hem vilket innebär att deras bostäder går till tvångsförsäljning på den öppna marknaden. Med många objekt ute på marknaden sjunker priserna och den tidigare så heta bostadsbubblan börjar pysa allt mer dramatiskt. Detta eftersom sjunkande priser gör att så att säga själva säkerheten för lånen sjunker, vilket innebär att marginalerna för folk med hög belåning äts upp och fler får sina hus tvångsförsäljda. En dominoeffekt helt enkelt.

Konsekvenserna blir mångfacetterade men tydligast på bostads- och kreditmarknaden som får sig ett par rejäla smällar. I längden påverkar det hushållens konsumtion, en viktig del av den amerikanska ekonomin. Även tillväxten påverkas eftersom lån blir dyrare vilket minskar möjligheten för företag att finansiera nödvändiga investeringar.

Frågan som hänger i luften är hur mycket den amerikanska ekonomin påverkas. Men även exakt hur själva den ekonomiska spelplanen påverkas. Detta beror till stor del på hur man tacklar krisen, penning- och finanspolitiskt.

KO – istället för sunt förnuft

Hundshampo med varningstexten: ”Innehållet i denna flaska skall inte användas som fiskföda”

Instruktion för ett paket med jordnötter: ”Öppna förpackningen, ät jordnötterna”

Varningsetikett på godiskarameller: ”Avlägsna plasten innan ni äter”

Så kan det låta i USA där den starka civilrätten kan ta sig lustiga proportioner och det brukar många skratta åt. Har de verkligen inget sunt förnuft? Hur dum får man bli?

I Sverige har vi ingen särskilt stark civilrätt, vi har myndigheter. Det kan också ta sig absurda och lustiga uttryck. Idag skriver tex DN om att KO (Konsumentombudsmannen) stämmer två vinimportörer för att de har marknadsfört champagne bland annat med hjälp av löjromstoast i annonsen.

Farligt, farligt. Fy, fy.

Tur då att vi har KO som en slags mental cykelhjälm som kan skydda oss ifrån dessa elaka tilltag. Och det var inte vilken löjromstoast som helst, nä, det var löjromstoast toppad med hackad rödlök!

Dock fastnar skrattet i halsen när man inser hur pass piskade till underkastelse vi faktiskt är av myndighetsväldet.

Fler konstiga amerikanska varningstexter hittar ni här.

Förutsäg framtida händelser och tjäna pengar

Efter en del slösurfande hittade jag en intressant tjänst som heter Predictify.
Här kan man registrera sig gratis och ”spela” på vad som kommer att hända i framtiden, tex vem som vinner amerikanska presidentvalet eller om Osama bin Laden någonsin kommer att tillfångatas. Och det bästa är att om man gissar rätt så kan man vinna pengar. Det kostar ingenting, det enda du bidrar med är dina egna gissningar. Tjänsten finansieras genom att företag eller andra organisationer betalar för att få ställa vissa frågor.

För en politisk junkie och besserwisser som mig är detta oerhört beroendeframkallande. Det blir lite annorlunda när man måste tänka på vem som troligtvis kommer att vinna, tex politiska val, och inte vem man hoppas skall vinna. Men det handlar inte bara om politik  utan det finns även frågor inom sport, populärkultur och nyhetshändelser. Kul också att det blir allt vanligare med betalning för användargenererat innehåll och aktiviteter. Enda minuset är att det är lite för fokuserat mest på amerika, men det kanske förändras framöver när fler världen över snappar upp detta roliga tidsfördriv.

LO vill ha apartheid

”Det här innebär att vi får en form av apartheid”, säger LO:s avtalssekretare Erland Olauson i LO-tidningen.

I Aftonbladet kan man läsa att fackförbundet Byggnads blockad av skolbygget i Vaxholm 2004 var omotiverat enligt EG-domstolen. Samtidigt fastslås att facket utsatte det Lettiska byggföretaget Laval för diskriminering. Att då komma viftande med symbolord som apartheid är lite väl magstarkt.

Det är facket som ropat ”go home” till utländska arbetare. Det är facket som inte velat godkänna lettiska kollektivavtal. Det är facket som genom blockad (sabotage) velat förhindra lettiska arbetare jobb. Det är facket som velat skapa ett apartheid, det vill säga ett juridiskt system av diskriminering.

Var med och bekämpa fackpampväldet genom att gynna lettiska byggarbetare!
Anlita Hyrlett.nu

Dagens citat

Vi har skapat ett system där skattetrycket är så hårt att minst hälften av medborgarna inte skulle få sina liv att gå ihop om inte stat och kommuner betalade tillbaka skattepengar i form av bidrag. […] Att vi fortsätter som vi gör beror givetvis på att den väldiga byråkrati vi byggt upp, proportionellt störst i världen (och enligt vissa undersökningar m i n s t effektiv) helt enkelt har ett starkt intresse av att folk i n t e klarar sig själva.

Expressens krönikör Ulf Nilson skriver om att Svensken är en – fuskare!

Hundratusentals titlar inom musik, film, spel & böcker – CDON.COM

Den svenska modellen är död, leve privatiseringarna!

Som medborgare och mediekonsument i Sverige kan man få för sig att den nuvarande regeringens ekonomiska reformer och privatiseringsprocess är gjord av ren illvilja. Då kan det vara skönt att ta del av utländsk press.

Som till exempel denna artikel i The Australian; ”For sale: Sweden set to privatise”. Där framgår det tydligt att den svenska modellen ligger i dödsryckningar och att den väg som regeringen nu väljer är den rätta. Välfärdsstaten har förminskat det fria näringslivet, produktiviteten har sjunkit, förmögenhetsskatten har jagat entreprenörer ur landet och generösa bidrag har underblåst sociala problem. Man kan inte äta kakan och samtidigt ha den kvar. Man måste välja väg, välja stagnation eller förnyelse.

Därför är det ingen ‘chockterapi’ som regeringen utför när den strukturerar om bland transfereringar och säljer företag, utan en förnuftig och logisk politik som ser realistiskt på landets förutsättningar och blickar framåt. Socialdemokratiska gnällspikar och populister lever efter, för att citera Peps Persson, ”falsk matematik”.

P2P lån växer och har nu nått Sverige

Mer om lån och krediter. Lån via P2P (people-to-people) var något som de flesta ansåg vara en ganska knasig idé för bara några år sedan. Men nu har tekniken och inte minst internetanvändandet mognat. För det rör sig nämligen om internetbaserade ”marknadsplatser” för lån främst mellan privatpersoner.

Loanland heter den svenska pionjäraktören. Den backas upp av, bland andra, Daniel Kaplan, som grundade Tradera samt Per Nordlander, grundare av Avanza och Nordnet. Även medieentreprenören och grundaren av produktionsbolaget Baluba, Peter Settman, sitter i styrelsen.

Andra aktörer finns i USA, såsom marknadsledaren Prosper, Zopa samt den från början Facebook-etablerade Lending Club. Vill man göra en verklig insats kan man via Kiva ge så kallade mikrokrediter till entreprenörer i tredje världen.

Hur skall man då värdera den här typen av marknadsplatser eller ‘låneförmedlare’? Svårt att veta då det är såpass nytt och det inte finns någon tillförlitlig statistik ännu. Ingen av aktörerna har hunnit fylla ett år och Loanland drog igång så sent som i början av månaden. De har också olika inriktning vad gäller kreditvärdighet och utlåningsfilosofi. Svenska Loanland erbjuder enbart blancolån, men sållar bort de minst kreditvärdiga aktörerna, även om de annars verkar ha en generös men strikt policy.

Men det är hur som helst ett intressant fenomen och det breddar marknaden både på låntagar- som långivarsidan. Skall bli intressant att följa utvecklingen. Hoppas bara detta blir mer än en sista station i enskilda personers skuldfälla.

Läs även denna intervju med VD:n i Prosper.