Subprime förklarat

Subprime heter det spöke som har skakat om den amerikanska finansmarknaden det här året. Eftersom det i mångt och mycket definierat det finansiella året kan det vara läge att försöka sig på en förklaring eller ett förtydligande av fenomenet.

Uttrycket ‘subprime’ syftar på den grupp av låntagare som har lägst kreditvärde. Oftast personer utan vare sig jobb eller annan inkomstkälla. Därför har lån till dessa låntagare traditionellt ansetts som mycket osäkra och därmed varit dyra, det vill säga att räntan har varit hög.

Anledningen till att dessa lån nu har orsakat en finansiell kris i USA beror dels på att utvecklingen på kreditmarknaden har inneburit nya kreativa kreditinstrument på såväl låntagarsidan som långivarsidan. Men dels även på grund av tveksamma försäljningsmetoder, även här både på låntagar som långivarsidan.

Tidigare var det så att om en person ville ta ett lån för att köpa ett hus så vände han sig till en lokal bank. Om banken godkände lånet, med huset som säkerhet, så amorterade sedan låntagaren och betalade ränta till den banken. Men sedan ett par år, och med en drastisk ökning åren 2003-2005 har det sett väldigt annorlunda ut.

Banker har fortfarande beviljat folk som vill köpa hus lån, men istället för att själva stå som mottagare av låneinbetalningarna har de sedan sålt lånen vidare till andra finansaktörer. Dessa har i sin tur buntat ihop många olika lån till en enda finansiell produkt, obligationer. Dessa obligationer har sedan sålts till en mängd olika aktörer över hela världen. Så istället för att vara skyldig sin lokala bank, så är de enskilda husköparna nu skyldiga pengar till dem som köpt dessa obligationer.

Ny Tandblekningsmetod – Endast 795kr

De tveksamma försäljningsmetoderna består i att bankerna, beroende på att de själva kan sälja lånen vidare, har låtit alldeles för många ta lån även fast de inte egentligen har råd att betala tillbaka. Människor som har kreditklassen subprime har lockats att ta huslån på ett sätt som bankerna aldrig hade tillåtit, om det var de själva som i slutändan varit fodringsägarna. Man har till och med lockat dessa fattiga, oftast nyanlända immigranter eller socialklass III, med väldigt låg ränta. Att sedan räntan höjs dramatiskt efter
ett par år har inte alltid uttalats särskilt högt.

Vad gäller obligationerna, där dessa lån finns inbakade, har finansinstituten som sålt dessa varit så pass ‘luriga’ att de har blandat bra lån med mycket dåliga och riskfyllda subprimelån. Och de oberoende kreditinstitut som graderar hur pass riskfyllda obligationerna är har då av oaktsamhet graderat obligationerna som mycket säkra. Därför har det funnits en stor marknad för de här obligationerna och ergo; en stor marknad för ännu mera subprimelån.

Problemet har alltså varit att:
– Folk som inte har råd med stora och dyra lån har fått stora och dyra lån
– Investerare som velat ha trygga investeringar har fått väldigt otrygga

För eller senare börjar folk att få problem med att betala sina lån, och det finns ingen möjlighet att lägga om lånen hos sin lokala bank för de är ju inte fodringsägare. Obligationerna har förlorat i värde när lånen inte kan betalas tillbaka. Investerare flyr dessa finansiella instrument som då inte går att sälja varvid de blir värdelösa. Låntagarna som inte kan betala tillbaka får då gå från hus och hem vilket innebär att deras bostäder går till tvångsförsäljning på den öppna marknaden. Med många objekt ute på marknaden sjunker priserna och den tidigare så heta bostadsbubblan börjar pysa allt mer dramatiskt. Detta eftersom sjunkande priser gör att så att säga själva säkerheten för lånen sjunker, vilket innebär att marginalerna för folk med hög belåning äts upp och fler får sina hus tvångsförsäljda. En dominoeffekt helt enkelt.

Konsekvenserna blir mångfacetterade men tydligast på bostads- och kreditmarknaden som får sig ett par rejäla smällar. I längden påverkar det hushållens konsumtion, en viktig del av den amerikanska ekonomin. Även tillväxten påverkas eftersom lån blir dyrare vilket minskar möjligheten för företag att finansiera nödvändiga investeringar.

Frågan som hänger i luften är hur mycket den amerikanska ekonomin påverkas. Men även exakt hur själva den ekonomiska spelplanen påverkas. Detta beror till stor del på hur man tacklar krisen, penning- och finanspolitiskt.

Startaeget.se

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: