Högt spel i Baltikum

Sju meningar som sammanfattar den tickande bomben i Baltikum:

Hösten år 2008 var Swedbanks, SEB:s och Nordeas totala utlåning i Baltikum 425 miljarder kronor, Swedbank hade 200 miljarder kronor utlånade, SEB 150 miljarder och Nordea 75 miljarder.

En i det närmaste explosionsartad utveckling, särskilt med tanke på att den gällde tre små länder med totalt knappt 7 miljoner invånare och ingen större industri.

Det var med EU-inträdet 2004 som ekonomin tog fart på allvar. De baltiska länderna var inte bara EU-medlemmar utan alla tre ville vara med i EMU och byta lat, estniska kronor och litas mot euro. De hade även tidigare haft fasta växelkursregimer och nu band de sina valutor hårt mot euron.

Enligt reglerna för EMU-anslutning kunde de ha nöjt sig med en eurokoppling där kursen tilläts röra sig 15 procent upp eller ned. Men Estland och Litauen valde en helt fast kurs medan Lettland fastnade för ett fluktuationsband på 1 procent.

Detta skriver Affärsvärlden i den mycket läsvärda artikeln Operation Baltikum.

Här bekräftas också det som tidigare bara anats, att svenska intressen och den svenska regeringen har aktivt agerat emot devalveringar i Baltikum.

Medan Sverige självt haft för vana att devalvera sig ur alla möjliga kriser löd budskapet nu: Ingen devalvering. De svenska bankerna skulle drabbas hårt vid en devalvering.

Påtryckningar sker, IMF:s representant är för devalvering, Sveriges regering är emot. ”Vi har bidragit till att letterna fick ha kvar den växelkursregim de vill ha”, säger en irriterad Anders Borg till Affärsvärlden. Att det är för de svenska bankernas skull förnekar han dock. Ändå skriver IMF i sin rapport att:

”Vidare kan kreditförluster i nordiska banker som har investerat i Baltikum skada marknadens förtroende för dessa banker, som redan är bräckliga på grund av sitt stora beroende av finansiering via kapitalmarknaden”

Istället blev lösningen en uppgörelse där det krisdrabbade Lettland genomför en ”svältkur”, ett gigantiskt åtstramningspaket, och därmed får lån på sammanlagt 69 miljarder kronor av IMF, EU, Sverige, Danmark och Norge. Dessutom ytterligare lån av EU:s utvecklingsbank, Polen, Tjeckien och Estland. Detta är dock inget som sker med IMF:s fulla gillande, som i sin rapport passar på att ge en rejäl brasklapp.

”Att rätta till en felvärderad valuta utan nominell devalvering är extremt svårt.” Och: ”Det föreslagna arrangemanget med Lettland innebär betydande finansiella risker för fonden (IMF, reds anm.)”

IMF kan härmed sägas friskriva sig från ansvar utifall operationen misslyckas. Ansvaret skulle i så fall falla tungt på förespråkarna av en icke-devalvering, däribland Sveriges regering.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: