Var är hatet?

Hat: att så intensivt ogilla någon eller något att man vill åsamka det skada.

Vet inte om det är Hans Bergström själv som satt rubriken i hans krönika Hatet mot humanisterna i DN, men den känns hur som helst grovt överdriven.

Han hänvisar till ”attacker” på föreningen Humanisterna och dess ordförande i pressen.

Våld? Sabotage? Nej, det är främst att humanisternas åskådning inte utgör hegemoni i pressen han åsyftar på. Det vill säga existensen av annorlunda uppfattningar samt att man framför kritik, är själva stenen i skon som klämmer.

Inte riktigt lika illa som i Sovjet alltså, världshistoriens enda ateistiska statsbildning, där religiösa personer trakasserades, internerades (bland annat på sinnesjukhus) eller avrättades. För att sätta lite perspektiv på det hela.

Att ge sig in i en offentlig debatt, innebär (förutom i åsiktsdiktaturer) liksom att man bemöts, att andra tycker annorlunda, kan ha synpunkter.

Visst behövs Humanisterna i debatten, the more the merrier, men denna förväntan av att inte bemötas, är med Bergströms egna ord: ”märklig”.

Precis som religiösa måste tolerera märkligt infantila teologiska funderingar, lika mycket måste ateister tolerera ‘ovärdiga’ uppfattningar om dem själva och deras idéprogram från religiös sida. Något annat är lite mer åt sovjet-hållet. Och det vill ingen ha.

5 svar

  1. Ateism är grekiska och betyder ”inte teist”. Det är alltså en icketillhörighet och inte en ideologi.

    Det är riktigt att Sovjet inte var teistiskt. Det är inte heller Sverige som varit sekulärt sen 2000-talet. De var inte heller humanister. De var kommunister och kommunism likt nationalism och religion har som gemensamt att de sällan vill dela samhället med andra trosuppfattningar.

    Sådan är dock inte en sekulär fri demokrati som den vi har i Sverige. Möjligheten att få leva i sekulära och fria demokratier har vi fått efter andra världskriget och så har också större delen av Europa fått efter sovietunionens fall.

    Nu är kommunismen något som Svenska skolungdomar varit dåligt informerade om. Man kan lära sig mer på http://www.omkommunismen.se.

    Jag ber att få påminna om det 8’nde budet: ”Du skall icke föra falsk vittnesbörd till din nästa”. Inte en helt fel etisk regel, men också en som bör vara aktuell då någon gör historiska sakfel pågrund av att denne inte noggrant kollat upp idéhistoriska fakta innan denne skriver.

  2. Jo, ateism har tillämpats som ideologi. Precis som religion kan andra livsåskådningar också tillämpas som ideologi. Det skedde i Sovjet. Det är, som du säkert vet sällan intentionen bland de breda lagren av anhängarna, men det sker olyckligtvis att vissa grupper använder en religion eller livsåskådning politiskt, som islamisterna i Hamas för att bara ta ett exempel. Min poäng, som säkert inte gick dig förbi, men som du låtsas inte förstå, är att ”humanismen” inte står fri för samma risker.

    Det är skillnad på en sekulär stat och en ateistisk stat. Jag har inte hävdat något annat. Teokrati är något jag ogillar, så då vet du det.

    Intressant att du tar upp åttonde budet. En bra etisk regel, jag håller med. Tack vare kristendomens starka inflytande på vår kultur så ingår det nu i en allmän moraluppfattning. Men, om man går vidare från den ytliga bokstavstolkningen och interagerar med texten, dvs tolkar den och därmed använder sitt förnuft, kan man anta att författaren med ordet ”falsk” förutsätter att även den som uttalar ”vittnesbördet” är medveten om dess osanning.

    Jag är inget vandrande lexikon och anser inte att okunskap är omoraliskt. Däremot bör man sträva efter att förkovra sin kunskap. Det har jag nu gjort.

    Det är tveksamt om Sovjet var en ateistisk statsbildning i officiella termer, men det var det i praktiken. Annorlunda var det dock med Albanien, som även så att säga de jure var en ateistisk statsbildning. Så att säga ateismens motsvarighet till en teokrati, som vi (så tolkar jag det, att vi båda är för en sekulär fri demokrati) ju inte gillar.

    Det var liksom poängen, som jag kanske något raljant försökte föra fram, då Bergström tyckte det var ”märkligt” att ateismen mötte motstånd i en fri debatt i en fri demokrati (obs! sekulär). Det var lite som om han vart en sovjetpamp, kanske gammal medlem i Sovjets Militanta Ateisters Förbund, som chockades av folkets frispråkighet under Glasnost.

    Även sådant som Militanta ateisters förbund och annat om förföljelser av religiösa genom historien är något som skolungdomar är dåligt informerade om.

  3. Tack för svar och förlåt om jag postade två gånger.

    Ateism är ingen ideologi per defination. Grekiskans ”a-” före ett ord betyder negativ form, direktöversatt ”icke-”. Det är lika lite en ideologi som icke-homeopat eller icke-kommunist.

    En ideologi behöver en idé om framtiden, hur svaga i samhället bör behandlas samt idéer om hur ekonomin skall fördelas. Ateism är en psykologisk reaktion (=tvivel) och saknar ett sådant manifest. Att definiera ett utanförskap som en ideologi leder bara till knepiga tankesätt… Skulle t.ex. Sveriges soffliggare nästa val vara en politisk ideologi? Vilken då?

    Ett utanförskap saknar motivationskälla. Dåd, positiva som negativa, behöver ha någon form av central drivkraft. Religioner är traditionellt stiftade kring en ledare eller en skrift som är motivationskällan, ideologier brukar ha sina skrifter som nån gång definierade vad de står för (Kapitalet, Om Friheten, Tankar om Franska Revolutionen m.m.). Ateism är inte inspirerat av något mer än en biologiskt betingad försvarsinstinkt (skeptiskt tänkande) som kommer rent naturligt utan att det föreslås genom en skrift eller en bok. Ateism kan inte per definition vara fundamentalistisk eftersom ateism saknar fundament. Det kan heller inte motsvara en teokrati eftersom ateism inte riktar sig mot något och saknar regelverk.

    Det finns ideologier som är kritiska till all religion, men det är inte det samma som ateism. Likt ”abolitionist” eller ”antifascist” är dagens populärateism en motreaktion/försvar än en självstående rörelse, ofta med löst sammansatta och oorganiserade medlemmar eftersom man egentligen bara delar vilkan att stå emot något annat. Inte ovanligt tillhör religionskritiker en ideologi eller en religion själva som på något sätt står till kant med religiösa institutioner. Om man är libertarian, kommunist eller humanist har dock milsvis skillnad. Det går inte att baka ihop dem i samma form pågrund av sina totalt olika målsättningar och människosyn.

    Västerländsk humanism i sig är en väldigt löst definierad ideologi men i grunden lägger den ett fokus på människan, människans potential, människans dignitet och människans värde. Det är också ur humanismen demokratin kommer ur, likt allt annat vi idag har som ett arv från antikens grekland, inklusive naturrätten och det vetenskapliga tänkandet.

    Du kanske känner till att Martin Luther, en av dem som startade den kristna protestantismen var humanist, trots att dennes verk ”Om Judar och deras lögner” inte motsvarar förväntningarna.
    Jag skulle bra gärna vilja få förslag om hur en ideologi som har människovärde och förnuft som klart definierade grundpelare skulle ha samma risker som de ideologier/religioner som redan i sitt grundmanifest har definierat vilka deras motståndare är, samt rätten att döda dem som står ivägen. Du kanske inte kände till detta, men både Josef Stalin och Mao Tse Tung gick emot sina egna vetenskapsmäns råd (Stalin skickade dem som sade emot honom till Gulag eller dödade dem) och vad de sedan gjorde hade förödande konsekvenser. Lenin skrev att en uppgörelse mellan klasserna inte kan ske utan en blodig revolution i vilken ”dem” (de som äger produktionsmaterialen) måste besegras.
    Jesus i nya testamentet säger ”den som inte är med mig är emot mig”. Senare i Matteus 11:21-23 beskriver han specifikt att städer som inte underkastar sig honom kommer att bli hårt straffade och i Johannes 15:6 säger han att de som inte underkastat sig honom skall samlas ihop och brännas som kvistar som fallit av ett träd. I passager som Lukas 10:21 finner vi dessutom ett förlöjligande av ”de visa och kloka” i ett manipulerande smicker till den som inte läser sina läxor.
    De historiska konsekvenserna av dessa och liknande motivationer är idag allmänt kända.

    Kruxet med media rörande Förbundet Humanisterna har hittils varit konflikten mellan kritik och verklighet. Humanisternas kritik mot religionsfrihet var t.ex. juridiskt korrekt, men omskrevs till ”humanisterna vill förbjuda religion”, vilket ju inte motsvarade varken humanisternas uttalande eller huvudsakliga mål. Det finns en kulturell bias fortfarande i vilket man kvickt lägger dövörat till och inte ens vill lyssna till kritik utan att direkt dra paralleller till nazityskland och kommunism. Personligen finner jag att Christer Sturmarks definition av humanism skiljer sig från dess ursprungliga innebörd då han betonar förnuftet som humanismens kärna. Humanismens kärna är människan och människan innefattar både förnuft och känslor.

    Två saker till:
    1. Din kommentar om att 8 budet skulle gjort det ickelegitimt att ljuga känns främmande. Under vikingatiden (då det ändå var en pagansk naturreligion som stod för tron) var lögn ett av de värsta brott man kunde gå, värre än att ljuga. Om du dödade någon så var det ju en uppenbar handling, men den som påkoms med att ljuga kunde man ju aldrig mera lita på. Det är mer legitimt att ljuga idag. Inom buddhismen, som uppstod före de tio budorden först skrevs ner, är lögn något helt främmande. Det är inte ologiskt att komma fram till att en vilseledande/förrådande lögn har destruktiva konsekvenser och är därför ett olämpligt agerande om man strävar efter att bygga ett positivt och fungerande samhälle som täcker medlemmarnas naturligt betingade biologiska behov. Människans behov är ju trots allt den normativa grunden i all samhällsbildning, det är därför människor är så lika världen över oavsett vilken miljö eller ideologi de levde upp med.

    2. Mitt ställningstagande kring ”Gud” är ignostiker. Teist är ju gudstroende, men för mig är ”Gud” odefinierad. Jag kan inte ta ställning kring ett begrepp som saknar definition. Är ”Gud” kärlek t.ex. så är jag ju teist, men jag använder då hellre ordet kärlek eftersom det för mig undviker missförstånd.

  4. Vill bara lägga till att jag är kritisk till alla som vill lägga en definition till ateism utöver dess originalbetydelse, även dem som vill definiera ateism som något automatiskt positivt. Som psykologiintresserad är jag mycket varse om att ateism självständigt inte är ett svar eller en lösning på något. Människan är inte naturligt god eller fredssökande bara för att denne inte ingår i en religion.

  5. Kan hålla med om att det inte är en ideologi per definition. Men det är i steget från enskild psykologisk reaktion till en formerad rörelse med samhälleliga mål, som man blir en ideologi.

    Men det är just detta att man tar klivet från det individuella planet till att formera sig som en rörelse eller grupp, med ambitioner att omforma eller påverka samhället som helhet, i sin egen riktning, som man har skapat något ideologiskt.

    Sveriges soffliggare har inte samlats i en gemensam rörelse, deras handlingar är individuellam och de har full rätt till dem naturligtvis. Skulle de dock starta en grupp och plädera för att alla borde sluta rösta, måste de räkna med att folk ifrågasätter dem, kommer med kritik osv.

    På samma sätt kan man se på icke-kommunistiska. De har en sak gemensamt, att de inte är kommunister. Det är en sak. Men det blir plötsligt något helt annat när man formerar sig i en anti-kommunistisk rörelse, tex World Anti-Communist League.

    Detta att man är en ideologisk rörelse behöver i sig inte vara problematiskt. Är som sagt helt på det klara med behovet av en sekulär stat. Staten skall inte gynna någon eller några, ingen skall heller missgynnas på grund av tro, etnicitet osv. Alla skall vara lika inför lagen, det skall inte finnas någon speciallagstiftning etc.

    Men Humanisterna har ju samhälleliga ambitioner (trots avsaknad av ”fundament” [annat än biologiskt/naturalistiskt ?], manifest och central drivkraft). Som det här med biblarna på hotellen. Och gudstjänst på tv. Det är sådana tendenser jag retar mig på.

    Är man för ett fritt samhälle, en fri demokrati och ett samhällsbildning som är öppen (i Poppers anda), då borde det inte vara ett problem med biblar på hotellrum eller gudstjänst på tv. Varför då inte istället fråga hotellkedjor om ni inte skulle få lägga en bok om humanism i lådan på nattduksborden på hotellet istället. Precis som ni nu har ett eget tv-program på tv.

    Kan ju meddela att det är därför jag inte är Kristdemokrat och aldrig tänker bli det. Tycker att man måste dra en skarp linje mellan staten och den enskildes liv. Man skall inte använda staten för att omforma samhället på så sätt att man påtvingar någon ett sätt att leva. I så stor utsträckning som möjligt måste det vara den enskildas fria val.

    Likadant som med genuspedagoger på dagis. Jag har inget emot att personer som vill ha genuspedagogiska dagis får ha det. Det är upp till dem. Men då får de öppna sina egna dagis och inte tvinga på sin statsfeministiska agenda på alla dagisbarn.

    Det är just likheten mellan Humanisterna och Kristdemokraterna eller statsfeministerna, i det att man vill omforma samhället på så sätt att det går ut över enskildas fria val, som är problemet, enligt mitt sätt att se det.

    Jag tolkar inte bibeln bokstavligt utan förlitar mig även på den kristna traditionen och språkfilosofiska insikter såsom vetskapen om textgenren allegorier.

    Tex förstår ja inte hur du kan tolka Johannes 15:6 som underkastelse. Och det där med brinnande torra grenar är väl inte så hemskt svårt att förstå. Likadant det här med ”inte med mig är mot mig”, det är väl i princip omöjligt att definiera en grupp utan att inte omfatta alla. Eller är Humanisterna, hur lösligt sammansatt man än är, en grupp som skulle omfatta alla människor? Även religiösa fanatiker? Jag tvivlar (biologiskt betingad försvarsinstinkt).

    1. Jag påpekade att det finns en skillnad mellan att medvetet ljuga och att omedvetet fara med osanning. Intressant att du ändå noterar att det i alla tider har varit religioner som har upprätthållit människors etiska spelregler. I Europa och det som kallas för ”västvärlden” har det varit kristendomen som under nästan ett årtusende har fasthållit dessa etiska regler i vårt samhälle.

    2. Helt okej för mig.

    Skall läsa en bok jag fått tag i som behandlar och jämför både humanismen och kristendomen. Den har hamnat längre upp på min läslista nu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: