Från spara till slösa

sparbanken_oldsparbankenswedbank

Denna artikel i Affärsvärlden om Swedbanks ”uppgång och fall” verkar till stor del vara en partsinlaga och det är osäkert hur pass mycket den ger hela bilden. Den är dock mycket initierad och trovärdig.

Personer och relationer åt sidan så tecknas också en bakomliggande story om den historiska utvecklingen. Om hur de lokala sparbankerna tog klivet till en stor internationella affärsbank med förgreningar i Baltikum Ryssland och Ukraina.

Swedbank har ju sina rötter i sparbankerna, de lokala bankerna för ”vanligt folk”. Insitutioner vars mål var att ta till vara den nit och redlighet som sakta växte fram i det gamla fattiga bondesamhället och som kom att utvecklas till ett skötsamhetsideal hos den bärande delen av arbetarklassen. Bankerna ägdes inte av några storkapitalister utan var mer av kooperativ och syftade till att utveckla och hjälpa lokalsamhället.

Fattigdomsbekämpning genom att tillhandahålla krediter är en bra ide, det är hjälp till självhjälp (själv använder jag Kiva.org som är en smidig förmedlare. Man får bara hoppas att mikrokreditrörelsen kan utvecklas till någon typ av sparbanker som även ordnar inlåning. Brist på fungerande bankväsende är ju ett starkt bidragande problem till att folk hålls kvar i fattigdom).

Sedan gillar jag också värdegrunden om sparsamhet, något som vi verkar ha tappat totalt i dagens samhälle av ”köp på avbetalning”, sms-lån och bostäder belånade upp till taknocken.

Själva ägandeformen är jag väl lite mer tveksam till, den fungerar väl kanske bäst i liten skala och under ordnade former. Men i en fri marknadsekonomi bör det finnas en mångfald av ägandeformer som ger valfrihet.

Dock skall man inte måla de gamla sparbankerna i allt för ljusan dager. Det finns skräckhistorier om hur lokala pampar använde sig av ”sin” sparbank som ett medel för sin egen maktställning och för att gynna ett kotteri av lydiga underhuggare. Risken för diskrepans mellan ideal och verklighet är som vanligt stor i ideburna organisationer (senaste exemplet: Kvinnoforum).

Det var dock först under krisen i början på 1990-talet som utvecklingen mot dagens Swedbank tog fart. Majoriteten av sparbankerna slogs samman, ett 90-tal stod fria men samarbetade med den nya storbanken, ett par sparbanker valde dock att stå helt fria (och är antagligen idag Sveriges mest solida och stabila banker).

Med stordriften började Swedbank mer och mer komma bort ifrån sina värderingar och bli mer av en vanlig bank. Dock saknade man ju starka ägare med tydliga intressen. Därför var det ingen som ifrågasatte de ambitiösa expansionsplanerna, den gigantiska kreditgivningen på i bästa fall halvmogna marknader. Och när väl problemen började synas så drog man i bromsen för sent.

I den senaste nyemissionen gick Folksam in och de gamla sparbanksintresserna försvagades ännu mer. Vi får se vart det bär.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: