Börsen, dollarn och bankerna

Lite fjärilar i magen på börsen senaste tiden.

Har själv lagt om från 65 till 90 procent räntebärande papper.

Sen vad gäller Swedbank så har jag personligen inte varit kund där på tio år. Visserligen ligger kassan till ett företag jag är delägare i hos den gamla bondebanken. Men vi avvaktar.

Intressant med alla rykten om Swedbank dock. Förvisso tog de en smäll från Lehman och det pratas om Baltikum, men, men… Antingen så har medierna och särskilt Dagens Industri blivit tagna hårt bakifrån eller så ljuger styrelseorföranden i banken och dessutom trojkan Borg, Ingves och Lundgren. Tror inte den finans- och penningpolitiska ledningen här i landet har riktigt den oärligheten, det är ju trots allt inte en bananrepublik vi bor i utan en blankettmonarki.

Apropå att tro på auktoriteter måste jag tipsa om denna artikel i The New York Times av James Grant. Med torr humor skriver han om dollarn, en valuta som just nu verkar gå igenom sin tuffaste period hitintills. Han kopplar detta till dess dominerande ställning i värlshandeln, som ju byggt på just tro. Basen i valutan har ju, i alla fall sedan möjligheten att lösa in dollar i guld avskaffades 1971, enbart varit ett allmänt förtroende för den amerikanska ekonomin. Omvärldens tro på dollarn har möjligjort den amerikanska konsumtionsekonomin och lånekarusellen. När detta nu ser ut att ta sin ände i förskräckelse börjar förtroendet svikta och dollarn blir USA:s svaga punkt.

That a piece of paper of no intrinsic value should pass for good money the world over is nothing less than a secular miracle. […] In the absence of a golden anchor, the United States produced as many dollars as the world cared to absorb. And the world’s appetite was prodigious. […] In the absence of faith, what stands behind a faith-based currency?

Jo jag har ryckts med i guldmyntsfot-tåget. Ett inflationsmål är inte nog, även om jag tycker att Riksbanken sköt sig bra jämfört med andra centralbanker. Men vad hjälper det när de sedan börjar spruta ut likviditet vid minsta snuva. Sen har vi den ideologiska vinkeln. Anledningen till att det blivit såhär är socialiseringen av finansmarknaden. En bank behandlas långt ifrån lika ömt som andra företag. Varför skall det vara så?

Med stater så långt insyltade i finanssystemet blir detsamma sårbart eftersom man då byter ut marknadskrafter emot politiska krafter. Marknadens villkor är hårda men rättvisa. Sköter man sig inte, missbrukar sitt förtroende hos kunderna eller satsar på fel saker så går man under. Men staten dras med det politiska spelet, man har väljargrupper och särintressen hängande kring sin hals. Skyddar man inte dem så kan man förlora sin makt. Något vi ser nu inte minst i USA.

Därför är det så viktigt att låta bankerna vara ifred, på så många sätt som möjligt, även vad gäller t ex valutor. Laissez faire et laissez passer!

Men det som allra mest fått mig att tycka så är den eminenta skriften Fribankskolan av Per Hortlund, en bok utgiven 2002 av Timbro och som kan laddas ner helt gratis här (PDF). Vem kunde ana att bankhistoria var så intressant?

I boken tar han upp banksystemets utveckling i en rad länder, bland annat USA och Sverige. Bankväsendet i vår blankettmonarki har ju definitivt en bättre och frihetligare historia än sitt rykte, särskilt i relation till USA, ett land som länge har dragits med ett krångligt system uppbackat av ett komplex mellan stat, delstater och olika typer av banker med skilda restriktioner.

Sen är ju det intressantaste det här med valutan. Riksbanken har sedan 1904 haft ensamrätt att ge ut sedlar och mynt i Sverige. ”Man ansåg, att den vinst som privatbankerna fick från sina sedlar, likaväl kunde tillfalla staten”, som Riksbanken skriver på sin hemsida. Varför ha näringsfrihet när man kan ha socialism, typ.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: