Med höjda klackar in i framtiden?

Hur illa står det till med Kim Jong-Il? Det har den internationella pressen frågat sig den senaste veckan.

”Den kära ledaren” över Nordkoreas drygt 23 miljoner själar har inte visat sig på ett bra tag, inte ens på den militära paradmarsch som firar att nationen fyller 60 år. Han har sedan tidigare diabetes och hjärtbesvär, nu senast talas om en stroke, dvs hjärnblödning, och kanske är han äntligen på väg att stämpla ut från det stalinistiska arbetarparadiset?

Men riktigt än är det inte dags att korka upp champagnen, ingen har verklig insyn i diktatorns liv och hälsa och det har kommit motstridiga uppgifter om hur pass sjuk han egentligen är. Först läckte information från den Sydkoreanska underättelsetjänsten att Kim delvis skulle ha blivit förlamad, sen kom nya uppgifter om att så inte var fallet. Rykten om Kim Jong-Ils hälsa, död eller avsättning genom militärkupp har då och då luftats och efter ett tag så börjar man ta dem med en nypa salt. Men, någon dag så dör även den käre ledaren. Någon dag kommer ett rykte visa sig vara sant. Och hursomhelst tycker jag att det som är intressantast nu är spekulationerna om successionsordningen i den kommunistiska arvsrepubliken.

Någonting som särskilt utmärker kommunistiska statsbildningar är ju de osmidiga maktbytena. Ta till exempel maktkampen efter Lenin, som slutade med att påläggskalven Trotskij misstogs för en isvägg under sin exil i Mexiko. Eller tänk på hur Mao var redo att vända hela Kina upp och ner när han började märka att makten gled honom ur händerna.

En sydkoreansk expert menar att aktiviteten i Pyongang för närvarande är onormalt lugn. Och om Kim skulle dö utan att utnämna en efterträdare skulle en maktkamp direkt ta vid. Redan då Kim Jong-Il tog över efter sin far ryktades det om massiva utrensningar av dem som då opponerade. Troligtvis har militären redan börjat fila på en successionsplan. Några ovanliga truppförflyttningar har dock inte skådats.


Något av en ovanlig truppförflyttning.

Slug som han är har Kim Jong-Il ju gjort det förbjudet enligt lag att diskutera hans succesion. Men det gäller ju bara i Nordkorea, därför tar jag mig friheten att tänka lite fritt kring frågan.

Naturligast vore ju om någon av Kims tre söner (som man vet om) tog över. The Economist påpekar dock att ingen av sönerna har på ett utmärkande sätt ”plockats fram” på någon verklig maktposition i regimen, på samma sätt som diktatorn själv till exempel blev ÖB tre år före sin fars död. Enligt The Economist kan det möjligtvis finnas en rädsla hos Kim Jong-Il för att någon i hans familj en dag skall få stå till svars inför internationell domstol då regimen slutligen har fallit.

Kan det vara så, att Kim Jong-Il känner på sig att slutet trots allt kan vara nära och att han inte vill föra vidare ”en diktators förbannelse” till sina söner? Det är bara spekulationer, det är svårt att hitta några konkreta tecken för att så är fallet.  Men det är ju också det som är lite utav tjusningen med att analysera Nordkorea, det finns inte mycket som går att veta säkert, därför måste man spekulera och måla upp en rad olika scenarier. Andra har påpekat att av sönerna har endast Kim Jong-Nam, med sina 37 år den rätta åldern inne, de andra är under trettio och har inte den pondus som krävs för att hålla landet i sin järnhand.

Annat talar dock emot detta. Kim Jong-Nam skämde ut sig för ett par år sedan då han försökte ta sig in i Japan med falskt pass (för att gå på Disneyland) och har sagts blivit placerad i kylan. Tiden i sin utfrysta exil har han spenderat i Portugals före detta kinesiska koloni Macaos ökända spelhålor. Som äldste son är han dock inte fullständigt uträknad i det mycket konfuscianskt inspirerade Nordkorea.

Den son som kan ha en hyfsat god chans är 26-åriga Kim Jong-Chol. Tecken, som att hans mor har blivit idoliserad liksom Kim Jong-Ils en gång, visar på att han kan vara det starkaste kortet. Han sägs dock ha någon slags sjukdom som ger honom ett överskott av kvinnliga könshormoner (!) och kanske kan det vara till hans nackdel. Och det finns dem som utpekar honom som svag och utan uppbackning.

Yngsta sonen, 25-åriga Kim Jong-Un är relativt okänd. Det sägs dock att han är den av sönerna som är mest lik sin far. Hans position i syskonskaran talar dock emot honom.

Dynastin sägs dock vara splittrad. Diktatorns nuvarande ”första fru” håller på den yngste sonen och hans syster och svåger verkar föredra den äldsta. En tänkbar lösning är att någon av sönerna får figurera mer eller mindre symboliskt som frontfigur för ett kollektivt ledarskap.

Men det finns fler maktcentra än diktaturens ledande familj. Militären är den ena och kommunistpartiet är den andra. Veteranerna i partiet och militären är mycket nationalistiska och reaktionära och de kommer inte att tolerera annat än mycket små förändringar.

Det sägs dock finnas en fraktion inom militären som ser Kinas exempel som en gångbar väg framåt. Genom att öppna ekonomin och få den att växa, under kommunistregimens politiska kontroll så klart, kan ännu mer resurser åläggas den redan gravt gigantiska militärapparaten.

Det har även funnits tecken på att det rent politiskt finns två traditioner av dels traditionalister/hökar och dels förnyare/duvor. Men detta stämmer inte med all tidigare erfarenhet av det nordkoreanska kommunistpartiet, en organisation som tagit överdriven enighet och konsensus till löjligt höga nivåer. Tecknen på att det kan finnas politiska förnyare bör snarast tolkas som spel för gallerierna, ett sätt att driva stålhårda förhandlingar med omvärlden, lite utav ‘good cop & bad cop’. Finns det några skillnader så är det inom militären och det beror, för att prata med Marx, på strikt materialistiska skäl.

Att diktatorns halvbror, Kim Pyong-Il, som för närvarande är ambassadör i Polen, har börjat göra offentliga framträdanden är ännu ett tecken som man får lägga märke till när man likt en spåman av kaffesump försöker lägga pusslet om Nordkoreas nästa diktator.

Vidare framträdde politbyråns starke man, Cho Myong-Nok, rent visuellt mycket tydligt under den beryktade militärparaden i samband med nationens 60-årsdag. Kanske visade han att regimen fortfarande står stark, kanske något annat.

Kim Jong-Ills svåger, Jang Song-Taek, har idag en stark position och även han är en utpekad tänkbar efterträdare, en kompromisskandidat. Han saknar dock starka allierade inom militären och skulle absolut inte kunna leda landet ensam.

Kim Jong-Il är formellt ÖB och de enda som egentligen har tjänat på hans styre och kunnat leva någorlunda gott är militären. Under hans 14 år vid makten har man successivt flyttat fram sina positioner. Mycket talar för att man skulle ta chansen att ytterligare öka sitt inflytande när Kim Jong-Il faller bort. En ledare utan militärens stöd är därför i stort sett otänkbart.


Håller i fiolerna.

Det finns alltså en möjlighet att någon inom militärapparaten kan ta makten. En av de tänkbara kandidaterna är då mannen med det underbara namnet O Kuk-Yol, som leder det kommunistiska partiets viktigaste departement och har därmed kontroll över en särskild elitstyrka som också fungerar som Nordkoreas samlade SS, Tjeka eller preatoriangarde.

Vem det än blir som axlar diktatorns mantel kommer det dock på kort sikt att bli svårt att behålla stabiliteten utan en bibehållen hård linje. Men vad man skall komma ihåg är också att en strängare regim skulle kunna skapa stora problem. Nordkorea är, trots sin grandiosa fasad, mycket av ett tomt skal. Den svarta sektorn är enorm, och utan den skulle landet totalkollapsa.

Den sista tänkbara kandidaten till att ta över efter den käre ledaren är ju faktiskt också kaos med stort k. Med tanke på vad potentiella kärnvapen kan göra för stabiliteten i regionen, eller för den delen att 23 miljoner fattiga kusiner kan komma att knacka på Sydkoreas dörr så är det inte ett särskilt välkommet alternativ.

Att nordkorearnerna någon gång skall få uppleva demokrati och frihet från förtryck är dock min starka förhoppning.

Se The Heritage Foundation, Foreign Policy, BBC, Time, Reuters och SvD.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: