Nycklarna till Fint folk

Fint folk

Har precis läst Fint folk – en sedeskildring av Lars Ragnar Forsberg. Boken är en nyckelroman som behandlar spelet och människorna i maktens finrum.

Jag fullkomligt älskar denna typ av böcker. Arga, vredgade och hårda böcker som lyfter på täcket till det unkna Sverige. Jag brukar kalla dem för ”uppgörelseböcker” och vi har en bra och mustig litterär tradition av sådana. Strindberg kunde vara både hätsk och elak i sina romaner. Men det är i boken Det nya riket som han lyckas balansera det hela och fångar upp en hel förruttnad tidsanda. Och vem kunde passa bättre än att ta över stafettpinnen om inte den vresiga bonden från Småland: Vilhelm Moberg. En man som redan som lokalredaktör i Alvesta såg baksidan av alla fina festtal (A.P. Rosell, bankdirektör) och som ofta tog striden mot offentliga lögner. I boken Det gamla riket gör han ett typ av bokslut med sin kamp mot det svarta innanmätet i landet Sverige. Och oavsett substansen i ryktena om maktmissbruk och korruption så hade hans patos inget till övers för en överhet som inte gick i svaromål utan försökte undandra sig debatt och granskning.

Det är i denna tradition som Lars Ragnar Forssberg gör ett inlägg. Ilsken frustration som får ett kreativt utlopp i satir och humor med många vassa nålstick. Boken från 2006 handlar främst om de tre vännererna som växte upp tillsammans på en bruksort: Bengt, Hasse och Nalle.

Att lista ut vilka som döljer sig bakom pseudonymerna Bengt Grön och Nalle Rosenstake, den förste i styrelsen för försäkringsbolaget Thule och den andra socialdemokratisk minister och sedemera verksam i Hugo Malmsten-sfären, är inte så svårt. Bengt Braun, som suttit som försäkringsbolaget Skandias ordförande passar bra in på den förste och Nalle Rosenstake kan inte vara någon annan än Björn Rosengren, socialdemokratisk minister och consigliere hos Stenbeck-sfären. Däremot hittar jag ingen direkt förebild för Hasse, som sedan tog sig namnet Didrik Gyllenram. Flera personer passar här in i mallen.

Dessutom skymtar Göran Persson och Anitra Steen förbi, lätt förklädda, och när jag läser boken så påminns jag om varför vår förre statsminister var så frånstötande. Många fler makthavare får sin beskärda del av sleven: Stig Malm, Thorbjörn Larsson, Olof Johansson, Ingvar Karlsson, Per Nudér, Erik Åsbrink, Ylva Johansson och Horace Engdahl.

Precis som Mobergs bok Det gamla riket till stor del var en uppgörelse med det socialdemokratiska ‘maktpartiet’ när det stod i zenit så är Fint folk en beskrivning av samma maktpari på dekis. Tomt, visionslöst och utnyttjat av diverse opportunister. Den som letar hittar också ett riktigt tjuvnyp gentemot Olof Palme, inte minst intressant i ljuset av bordellhärvan.

Om du som jag älskar denna typ av skvaller som sparkar uppåt i satirform kan jag definitivt rekomendera boken Fint Folk. Den finns att köpa här hos Adlibris.

Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om Fint folk av Lars Ragnar Forssberg

Annonser

Ett svar

  1. Begnt Ågerup, passar in ganska bra när det gäller doktorstiteln och det egna företaget men i övrigt vet jag inte

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: