Trygga hamnar ger kalla fötter

En dömd brottsling, bedragare och utpressare, stjäl företagshemligheter och säljer dem sedan för tiotals miljoner som hämnd (DI). Tyska staten begår häleri genom att köpa stöldgodset.

Skattemyndigheterna har alltså gått och blivit jesuiter – de anser att ändamålen helgar medlen.

Leif Pagrotsky vill att svenska staten aktivt skall ta del av uppgifterna (SvD). Frågan är hur pass stort bevisvärde en sådan lista på bankkunder har. Antagligen lika stort värde som listan på kunder i 70-talets bordellhärva, som ju ansågs ”orimlig”.

Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand blottar sig på DN Debatt genom att säga att de har uppgifter om svenskars konton i Liechtenstein. Även om han inte säger det rakt ut så insinuerar Sjöstrand att de har del av den information som stulits. Till DI säger han att frågan om det eventuellt är stöldgods ”spelar ingen roll för Skatteverket”. Onekligen intressant resonemang av en svensk generaldirektör, dvs chef för en svensk myndighet. Är detta en grundsyn som stödjs av den svenska regeringen? Har han regeringens förtroende för att handskas med stöldgods, som ju dessa stulna företagshemligheter är?

I medierna är den etablerade termen för Liechtenstein och liknande stater ”skatteparadis”. Själv föredrar jag den engelska termen Safe Haven, vilket direktöversatt blir ‘trygg hamn’. Något som mer tydligt indikerar om vad det handlar om, det vill säga en tillflyktsort från politisk styrning och övervakning av finansiella tillgångar.

Oskar Engdahl har skrivit en rapport för BRÅ (finns online här) om så kallade finansiella offshore-marknaderna. I rapporten framgår tydligt att den kritik som vissa stater framför gentemot dessa trygga hamnar först och främst inriktar sig på den ”osunda skattekonkurrens” som dessa utgör. Staterna retar sig alltså på att dess medborgare har mage att ‘rösta med fötterna’ gentemot den egna skatteregimen. De vill ha ohotat monopol, ingen valfrihet. Trygga hamnar ger dem uppenbarligen kalla fötter och det är det som lett till den jesuitmoral som klappjakten nu har tagit form utav.

Man kan bara önska att på samma sätt som Skatteverket i Sverige har status, svängrum och hög svansföring, lika önskvärt vore det att de myndigheter som har en revisionsfunktion gentemot den svenska staten och dess användande av skattemedel kunde tillåtas stärkas. Strävan efter maximal effektivitet i att driva in skatt borde gå hand i hand med maximal effektivitet i nyttjande av skattemedel.

Kom hem! Jag bjuder på skumpa! – buy the t-shirts for the Posener posse

UPPDATERING: Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand har nu börjat tala ur skägget och säger sig vara beredd att betala för stöldgods (DN).

Hans egen rättschef kommer dock med ett viktigt påpekande… ”Vi lever i en rättsstat” (DN). I samma artikel uttalar sig statsminister Reinfeldt: ”Svenska myndigheter jobbar inte så”.

Vi får hoppas att så är fallet. Dags för någon grävande journalist att granska Skatteverket i denna fråga?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: