Per Ahlmark – en svensk dissident

ahlmark.jpg

Det har nu gått över ett år sedan DN publicerade någon kolumn av Per Ahlmark.

Själv delar jag inte Ahlmarks socialliberala ståndpunkter men kan inte annat än beundra honom för hans konsekventa försvar av demokratin. Hans känsla av att leva i inre exil i sitt eget land delas av många som tar del av den svenska utrikesdebatten och tidningarnas kultursidor.

Svensk utrikespolitisk debatt har i princip alltid varit principlös, undfallande, hycklande och naiv.

Ta Sveriges agerande under andra världskriget som exempel. Å ena sidan höll vi den tyska krigsmakten under armarna med malm och transporter, å andra sidan fyllde vi Gulag med färskt blod under den så kallade Balt-utlämningen.

Sedan löper en röd tråd genom 1900-talets sekel med diplomatiskt stöd till kommunistdespoter och vänster-gerillor. Warzawapaktens träng- och trosskompani Sida såg även till att kasta svenska skattemiljarder till dödsdömda planekonomier i diktaturernas klor. Detta var under det kalla kriget, den stora muskelspänningen mellan den fria världen och dess fiender.

Sverige har konsekvent varit en relativistisk kraft i världspolitiken. Detta är en skam och därför har Ahlmarks röst i debatten varit så uppfriskande.

Ända sedan den obefintliga avnazifieringen av Sverige efter andra världskriget så brann han för att kritisera diktaturenas medlöpare. Som PM Nilsson skrivit i denna ledarartikel så var det Per Ahlmark som välte den svenska Berlinmuren. Detta gjorde han genom att väcka minnet hos alla diktaturkramare och alla som kelat med despoter. De som låtsades att de aldrig hyllat den blodiga kommunismen. Med sina uppgörelseböcker han publicerade under 90-talet fick han många fiender och gjordes till en persona non grata av den svenska vänstern.

Hans förmåga att även anamma demokratiaspekten i mellanösternfrågan har möts med obehag. Den israeliska demokratins rätt till författningsskydd gentemot omkringliggande diktaturer och terroristgrupperingar är nästintill tabu i Sverige. Alhmark har varit en minst sagt välbehövlig ropandes röst i öknen att samlas kring.

Hans kärlek till demokratin och hans hat inför diktaturer har även gjort honom till närmast den enda svenska debattör som nyktert har kunnat bedöma den amerikanska vapenmaktens intentioner; att lyfta förtryckta folkdjup ur totalitära regimers grepp och försöka krossa dunkla terrororganisationer. Frågan om kärnvapenspridning (som till och med Carl Bildt anser vara en mer ödesdiger fråga än ‘klimathotet’) har även legat Ahlmark varmt om hjärtat.

Om demokratiska interventioner kan man tveka, det är en moralisk fråga av stora dimensioner. I denna fråga är ju även den amerikanska högern splittrad. Den neokonservativa idealismen har ju lett till att andra ideologiska konflikdimensioner har överträtts. Att axla världens demokratiunderskott har lett till en större och starkare stat, i sig själv ett hot mot den enskildes frihet. Men att det i Sverige har funnits en röst för att den idealistiska kampen för demokrati skall spridas, att alla människor oavsett födelseort har rätt till ett liv i frihet, har varit en verklig tillgång.

Därför undrar jag nu: Per Ahlmark, var är du?

Glasögon i din styrka från 395 kr inkl. porto!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: